ibland känner jag för att gå ut i mörkret, ta på sig tjock halsduk, mössa och vantar och bara gå någonstans.
blåsa rök ur munnen och små frysa om benen, titta på stjärnorna och bara gå. utan att tänka på vart man går.
inte tänka på vad man gör. bar vara där för sig själv ute i mörkret en stund.
(fast mycket hellre tillsammans med någon man tycker mycket om)
men, det finns ett men.
vart i helaste friden ska man gå, jag bor ju för tusan i edsvalla, och det är bara läskigt att gå ute ensammen här.
typiskt dumt. så det blir inga kalla mysiga kvällspromenader för min del, fast jag gärna skulle vilja.

nu sover jag istället.
punt •